I Norrköpings kommun är befolkningsstatistiken positiv. Invånarantalet ökar både på landsbygden och i mindre tätorter. Nästan en tredjedel, varav många är barnfamiljer, har valt att leva utanför centralorten och hela 17 procent är egenföretagare på landsbygden.
Trots de positiva siffrorna finns det såklart lokala utmaningar – byar som inte ens har en lokal för att mötas, bygder som inte har dagligvaror under vinterhalvåret och områden som ligger så långt från centralorten att de känner sig bortglömda. Men Norrköpings invånare är engagerade personer som har anpassat sitt liv efter den servicenivå och de förutsättningar som finns i respektive bygd och har hittat lösningar på utmaningar i sin vardag. Det här är invånare som är digitala och har mycket att vinna på digitalisering, människor som är vana att driva projekt och som inte står handfallna när det stormar.
När projektet Service i samverkan startade så fanns flera aktiva byalag som verkat samlande och förankrande på lokal nivå, samt landsbygdsutvecklare hos Norrköpings kommun. Under projekttiden har det hållits många möten, samtal och diskussioner om service och demokrati. Byalag, företagare, kommunrepresentanter och politiker har deltagit. Möjligheter, utmaningar och lösningar har diskuterats i både stora öppna möten och mindre rundabordssamtal. De konstruktiva dialogerna har lett till samverkansmodellen Hela Norrköping. Modellen skapar ökat utrymme för initiativ från den lokala nivån och ökar samtidigt flexibiliteten. Samverkansmötena sker genom fokusträffar i ett skalbart och flexibelt upplägg. Dialogerna utgår från tydliga målbilder och fokus på att verkställa beslut baserade på underlag med stark lokal förankring.
Dialogernas fokus har varierat beroende på just den aktuella bygdens förutsättningar och utmaningar. Tre behov är dock gemensamma; boende, demokrati och möjlighet att ha tillgång till service året runt.
Att kunna bo kvar i sin hembygd
Under projektet har många frågor, farhågor och lösningar kring boende diskuterats. Vi har olika behov av boende under olika perioder i vårt liv. Om det ska vara praktiskt möjligt för invånarna att kunna växla boende efter behov och för nya invånare att etablera sig på orten så behövs, utöver en viss omsättning på bostäder, även ett varierat utbud av boende och upplåtelseformer. Genom att lyssna på lokalbefolkningen blir det ofta tydligt vad för typ av bostäder som saknas på de respektive orterna. Rörlighet på bostadsmarknaden är en av förutsättningarna för tillväxt – rätt bostad på rätt plats gör stor skillnad för ett samhälles utveckling.
Några av de angelägna bostadsfrågorna som diskuterats:
- Ungdomarna kan ofta inte flytta hemifrån på sin egen ort utan tvingas till närmaste stad. Kanske har de ännu ingen inkomst eller så vet de inte var de vill bo i framtiden och behöver kunna hyra sin bostad. Bristen på lämpliga bostäder för ungdomar leder till att bygderna riskerar att förlora dessa invånare, även om de helst hade bott kvar. Mindre bostäder med rimliga boendekostnader leder till att fler ungdomar stannar i bygden.
- När vi blir äldre vill många av oss slippa underhåll av hus och skötsel av trädgård. En del önskar även en tillgänglighetsanpassad bostad. Valet står ofta mellan att tvingas lämna sin hembygd eller att med alla medel försöka hålla sig kvar i sitt hus i brist på bättre alternativ.
- Vi separerar även på landsbygden. Ett bristande bostadsutbud i rätt storlek och prisklass kan leda till att inte båda föräldrarna hittar ny bostad i bygden. Finns det barn som ska bo varannan vecka och ta sig till skolan från två olika håll så är risken stor att bostadsproblematiken gör att hela familjen tvingas flytta från sin hembygd.
Digital demokrati
Många har försökt att sätta ord på vad de egentligen behöver mest i sin vardag, för att få sitt liv på landsbygden att fungera eller för att det ska bli lättare att driva företag här. Brist på information, och ibland också brist på bra dialog, kan skapa problem och vara en källa till onödiga missförstånd, missnöje och konflikter. På så vis berörs demokratifrågan i allra högsta grad när det pratas om service. Demokratisk service kräver en god informationsstruktur och fungerande dialoger. Med hjälp av digitala verktyg kan den lokala demokratin stärkas.
Efterfrågade lösningar kan skapas genom digitala lösningar och tillhandahållas genom exempelvis mobilapplikationer. Det kan vara ett ärendehanteringssystem som låter befolkningen följa aktuella frågor för området, till exempel spridning av information så snart kommunen behandlar ett ämne som rör en specifik bygd. Digitala applikationer kan även vara enkla bokningssystem som löser praktiska problem för byalaget, kommunen, ungdomsgänget, matproducenten eller den som vill låna bastun nere vid sjön.
Kommersiell lanthandel i samverkan
Under projekttiden har flera konkreta servicelösningar diskuteras, där en del påbörjat sin implementering under våren 2020. I Arkösund har intresseföreningen i samverkan med den sommaröppna lanthandeln arbetat med att få till stånd en obemannad året runt-öppen lanthandel. Som grund i arbetet har de genomfört en lokalekonomisk analys samt skickat ut en enkät till bygden för att undersöka intresset för en mer tillgänglig lanthandel. Från enkäten kan konstateras att det finns stora möjligheter att driva en året runt-öppen affär med god lönsamhet under förutsättning att digital teknik utnyttjas under lågsäsong och att prisnivån inte är för hög. För framtiden kommer lanthandeln även behöva kombinera olika verksamheter som exempelvis utlämningsställe av e-handlade varor och samhällsservice som ombud för systembolag, apotek, café och bibliotek för att stå sig i konkurrensen med de stora butikerna. Därtill skulle butiken gynnas av att fokusera på att erbjuda sådant som de stora matbutikerna inte kan, såsom lokalproducerade livsmedel, nybakat och högkvalitativt bröd och sociala kontaktytor. Ägande, drift och underhåll ska ske i samverkan mellan Arkösunds intresseförening och den lokala handlaren. Förhoppningen är att erbjuda såväl bofasta, sommarboende och turister en förbättrad kommersiell service.
Möjligheter
I Norrköping finns många företagare och driftiga föreningar. Här finns efterfrågan på bostäder, här finns plats och här vittnas om livskvalitet. Om det offentliga kan släppa initiativ till det lokala och kan stötta de processer som initieras lokalt så vinner hela kommunen på det. Och om det offentliga kan låta mottagaren av service definiera vad som faktiskt behövs så blir investeringar än mer effektiva. Med tydlig information, en öppen kommunikation, lyhördhet och mod, så kan det inte bli annat än fantastiskt! Norrköpings kommun har många invånare och en stor offentlig apparat. Det är viktigt att tydligt avgränsa vad som är och kan vara ansvar för det offentliga, men också att det offentliga är villigt att sänka trösklar och bereda väg för det som istället får och kan drivas lokalt. Låt oss inte fastna i roller, utredningar och processer utan låt oss istället tillsammans hitta de rätta och enkla vägarna framåt för varje fråga.
Läs mer
- Så kan en samverkansplattform skapas.
- Mer om olika mötesmetoder.
- Storumans samverkansarbete – Storumanmodellen.
- Strukturella utmaningar för landsbygden.