Lokal utvecklingsplan (LUP)

LUP

Genom projektet har lokala utvecklingsplaner initierats i flera bygder i Flens kommun. Här delar vi med oss av projektets modell för hur vi kan arbeta med lokala utvecklingsplaner!

Vad är en Lokal utvecklingsplan (LUP)?

Syftet med en lokal utvecklingsplan är att ta fram en gemensam viljeinriktning för bygden, hur framtiden i bygden ska se ut och hur man når dit. Genom att på olika vis kommunicera utvecklingsplanens innehåll så kan bygdens framtidsplaner spridas. Det ger bygden en röst och ökad möjlighet att väcka ett positivt intresse även utanför närområdet. Initiativet till att samordna och ta fram en lokal utvecklingsplan kommer oftast från bygdens invånare, men kan också komma från kommunen. Planen fungerar bland annat som ett stöd i kontakten med kommunens politiker, tjänstemän och andra parter, i frågor som rör förändringar i bygden. En lokal utvecklingsplan revideras årligen för att hållas aktuell. När vi tar fram en lokal utvecklingsplan är det viktigt att processen är inkluderande, där många i bygden deltar i arbetet. Det är också centralt att ha en helhetssyn kring bygdens utmaningar och möjligheter.

Arbetsprocessen att ta fram en lokal utvecklingsplan

Någon gyllene regel för hur en lokal utvecklingsplan ska tas fram finns inte, utan tillvägagångssättet måste anpassas efter bygdens unika förutsättningar. Men det finns vissa centrala inslag i genomförandeprocessen som är återkommande i framtagandet av LUP:ar, och som vi beskriver nedan.

Vem ska ta fram den lokala utvecklingsplanen?

Om det finns företrädare som representerar hela bygden, som ett byalag eller en utvecklingsgrupp, är det naturligt att de ansvarar för att en lokal utvecklingsplan tas fram. Men man kan även tänka sig att exempelvis en idrottsförening eller hembygdsförening gör en lokal utvecklingsplan, om de har mandat från bygden att göra så. Det brukar falla sig naturligt vilken organisation som är det samlande navet i en bygd. Om det finns flera olika föreningar i bygden som är drivande, kan man tänka sig att de genomför en lokal utvecklingsplan i samverkan, kanske genom att representanter från varje förening samarbetar i en arbetsgrupp. Finns det ingen formell organisation som kan axla den drivande rollen, så kan några engagerade lokalbor gå samman i en tillfällig projektgrupp och ta fram en lokal utvecklingsplan.

1. Nulägesanalys

Förutsättningen för att kunna ta fram den lokala utvecklingsplanen, och hitta rätt vision och målbild, är att titta i backspegeln och få en helhetsbild över varför vår bygd ser ut som den gör idag. Vilken är vår bygds historia? Hur har bygden utvecklats fram tills idag? Vilka utmaningar finns i vår bygd? Vilka är rotorsakerna till problem? Hur ser förutsättningarna ut? Vilka resurser finns? Osv…

Läs mer
  • Som stöd i framtagandet av en nulägesanalys kan man göra exempelvis en lokalekonomisk analys, som ger en helhetsbild över hur pengar kommer in till, och läcker ut från, lokalsamhället. Eller så kan vi göra en så kallad Local Multiplier 3 (LM3), som undersöker hur pengar snurrar runt i lokalsamhället och effekten av offentlig upphandling av lokalt producerade varor och tjänster. Eller så kan vi göra en Business Improvement District (BID), en modell från Kanada som fokuserar på att utveckla stadskärnor genom samverkan mellan fastighetsägare och företagare.

2. Samla bygden

En lokal utvecklingsplan ska omfatta hela bygden. Inkluderande dialoger, där alla bygdens invånare får möjlighet att bli informerade och komma till tals, är grundläggande för att den lokala utvecklingsplanen inte bara ska bli en pappersprodukt framtagen av en isolerad projektgrupp. De som är drivande i arbetet bör delge invånarna det resultat som nulägesanalysen har gett, och invånarna bör i sin tur även ge förslag för hur bygden kan utvecklas. Det är klokt att arrangera flera möten under en viss period, så att så många personer som möjligt ges tillfälle att delta.

Läs mer

3. Skapa vision och mål

När nulägesanalysen är gjord och bygdens perspektiv och utvecklingsförslag samlats in, är det dags att ta fram en vision och målbild. Visionen kan med fördel vara kortfattad och kärnfull. Den ska ge en övergripande bild över bygdens planerade utveckling som alla kan känna igen sig i och kan hänvisa till. Tänk slogan! Efter att visionen har tagits fram, är det dags att arbeta fram några tydliga avgränsade verksamhetsmål. Dessa mål arbetas med konkret och bör ha stärkande synergieffekter och adressera rotorsaker till identifierade problem.

Läs mer

4. Engagera kommunen

För att det lokala utvecklingsarbetet ska kunna växlas upp med stöd av kommunen så måste lokala grupper och kommunens organisation dra åt samma håll. Det är en bra idé att en kommunrepresentant, exempelvis den som ansvarar för landsbygdsfrågor, är med under hela arbetsprocessen så att kommunen hålls informerad löpande. I detta skede, när nulägesanalys, vision och målbild har tagits fram, handlar det om att synkronisera det lokala utvecklingsarbetet med kommunens årshjul, så att det praktiska arbetet med utvecklingsplanen kan genomföras effektivt med hjälp av kommunens uppbackning. Här kan vi också fundera över om andra samarbetspartners ska bjudas in i arbetet som stöd. Exempel på partners kan vara studieförbund, företag, föreningar, Coompanion, Hela Sverige ska leva, Leader och Länsstyrelsen.

Läs mer

5. Skrid till verket

Nu har det blivit dags att ta fram brädor, hammare och spik och börja konstruera det nya bygget, utifrån den väl genomarbetade ritningen som har tagits fram i LUP:en. Här är det en god idé att de som driver arbetet tar fram handlings- och tidsplaner, som kontinuerligt följs upp. Det behövs också skapas arbetsgrupper bestående av olika personer i bygden som ska arbeta med att implementera den långsiktiga målbilden. Beroende på vilka mål som ska förverkligas, kan även personer med specifik fackkompetens bjudas in i arbetet.

Läs mer
  • I genomförandeprocessen är det viktigt att vi har kul! Som de säger inom omställningsrörelsen – Har vi inte roligt, gör vi det på fel sätt! Läs mer om rörelsen på deras sajt Omställningsnätverket.

Innehåll i en lokal utvecklingsplan

Vad en lokal utvecklingsplan innehåller för något, beror på de specifika förutsättningar som en viss bygd har och hur situationen ser ut just där. Nedan ges förslag på vanliga teman som en lokal utvecklingsplan kan beröra:

  • Bygdens historia/ bygdeprofil
  • Näringsliv, industrier & företagande
  • Kommunens översiktsplan för bygden
  • Naturresurser och miljöutmaningar
  • Statistik om bygden
  • Offentlig service (förskola, skola, äldreomsorg, vård)
  • Lanthandel och livsmedel
  • Vägunderhåll
  • Kollektivtrafik
  • Föreningsliv
  • Lokaler/platser som kan utvecklas
  • Bygdegård
  • Kultur & evenemang
  • Aktiviteter för barn och unga
  • Friluftsliv, badplatser och idrottsaktiviteter
  • Besöksnäring och turism
  • Bostäder
  • Fiberutbyggnad
  • VA
Läs mer
Scroll to Top