Martine Westerlund, processledare i Skellefteå.
Martine har varit processledare för Service i samverkan i Skellefteå kommun. Northvolt-fabriken och andra redan inplanerade satsningar gjorde att projektet fick en trög start i Skellefteå. Men när det väl kom igång gav det goda resultat. Detta ledde till att grannkommunen Norsjö blev intresserad av processerna i Service i samverkan. Parallellt med sitt arbete i Skellefteå fick därför Martine möjlighet att jobba med samverkan och inkluderande dialoger i Norsjö som en del i Norsjös satsning Världens bästa vardag. Längre ner i texten kan du läsa hennes reflektioner om processen i Norsjö.
Läs mer
- Berättelsen om projektet i Skellefteå.
- Berättelsen om projektet i Norsjö.
- Norsjö kommun – Världens bästa vardag.
- Olika mötesmetoder för demokratiska dialoger.
Hej Martine! Vad betyder service för dig?
– För att skapa god service behöver man vara lyhörd och visa respekt för medborgarnas behov. Servicen ska utgå från de lokala behoven och förutsättningarna. Det är viktigt att ta tillvara på det lokala engagemanget samt att det ska finnas en vilja till långsiktig samverkan mellan det offentliga, privata och ideella. Dialogen i samverkan ska vara bra och ärlig även om ett problem skulle uppstå. Rent praktiskt så ingår det som behövs för att bo och verka i bygden, till exempel livsmedel, drivmedel, post/paket, kollektivtrafik och tillgång till apoteksvaror.
Berätta kort om ditt arbete i Skellefteå.
– Projektet inriktade sig på metoder för medborgardialog och samverkan mellan kommunen och den första nivån. Skellefteå kommun var under projekttiden upptagen med etableringen av Northvolts fabrik och ett nytt kulturcenter i stan. På grund av detta så har relationen mellan landsbygden och kommunen inte prioriterats. Därför var det till en början också svårt att få igång projektarbetet. Efter en tids arbete utan att vi kom igång så fick jag till sist en ny kontaktperson, denna gång på kommunens fritidskontor, och då kunde arbetet sättas igång.
Vilka styrkor och utmaningar tycker du finns i Skellefteå?
– Skellefteå byutvecklingsråd är en styrka i Skellefteå. Utmaningarna bestod främst i svårigheten att få igång arbetet på grund av kommunens fokus på etableringarna av Northvolt och Kulturcentret.
Hur tycker du att samverkan har fungerat? Vilka utmaningar har projektet haft och hur har ni hanterat dem?
– För mig var det en stor utmaning att få plats på agendan när kommunen var i en annan planeringsfas med fokus på staden. När jag till slut fick möjlighet att presentera utvecklingsstrategin som jag och de lokala utvecklingsgrupperna hade jobbat fram, så resulterade detta i att strategin får utrymme i planeringen för 2020–2021.
– Skellefteå skulle vinna mycket på att anlita en processledare på 25% för att jobba med samverkansfrågor och utveckling av lokal service.
Vilka är de viktigaste lärdomarna som du skulle vilja förmedla till andra som vill jobba med liknande frågor i sin kommun?
- Ge inte upp.
- Se till att utvecklings- och samverkansplanen är anpassade för din kommuns storlek, utmaningar och behov.
- En annan reflektion är ur ett större perspektiv, där det vore bra om Sveriges Kommuner och Regioner kunde ge mer support och utbildning om hur kommuner kan driva storskaliga samverkansprojekt.
Norsjös samverkan ledde till visionen Världens bästa vardag
Vad spännande att Norsjö blev intresserade och ville utveckla sin lokala samverkan. Berätta mer om vad som gjordes i Norsjö.
– I början av projektet i Norsjö hade vi medborgardialoger, dels genom träffar där vi använde World Café-modellen och dels genom en digital enkät. Träffarna var öppna för alla som ville vara med och de kunde även boka in egna möten med oss.
– I dialogen använde vi oss av öppna frågor, till exempel: ”Vilken är din framtidsvision för Norsjöbygden?”, ”Vad är service för dig?” och ”Hur skulle din plan se ut om du var ansvarig för utveckling i Norsjöbygden?”.
– Vi hade träffar med alla sorters föreningar och arbetsgrupper: byaråd, idrottsföreningar, aktiva inom turism, lokala företag, nya invånare, skolklasser, elevråd, pensionärsföreningar och grupper med särskilda behov. Vi såg till att hela bygden hade möjlighet att vara med. Det ledde till att 20% av befolkning deltog. Vi sammanställde resultatet från dialogerna till ett stort dokument på 22 sidor som vi sedan kokade ner till 6 fokusområden.
Hur har samverkan fungerat i Norsjö, vilka utmaningar dök upp och hur hanterades dem?
– Vi har haft återkoppling till bygden flera gånger. Främst med arbetet kring fokusområden där region, kommun, föreningar, företag och enskilda personer har medverkat. Alla har någon eller flera frågor bland fokusområdena som berör dem, som de kan ”äga”. Tack vare att vi gemensamt gick igenom vilka frågor som är intressanta för olika frågeägare så blev beröringspunkter och möjligheter till samarbeten tydliga.
– Norsjöbygden har haft omröstning bland ett antal alternativa visioner om vilken som skulle väljas som bygdens vision. ”Världens Bästa Vardag” är den vision som fick flest röster.
– Under våren 2020 har vi gjort återkoppling till samverkansgrupperna och arbetat fram en serviceplan. På grund av covid-19-pandemin har vi anpassat arbetet så att det kunde genomföras genom digitala kontakter.
Hur har den lokala servicen och/eller samverkan förändrats genom ert arbete?
– Genom vårt arbete kunde vi identifiera vilka behov och önskemål Norsjöborna har. Många frågor är vardagsnära och signalerar tydliga önskemål, saker som påverkar det dagliga livet. Vi började att jobba med konkreta åtgärder och har bland annat startat en skrotbilskampanj – eftersom det bekymrade befolkningen, vi har börjat identifiera lediga hus – möjliga bostäder för nya invånare, vi söker kompetens utomlands till det lokala näringslivet och vi jobbar på att öka befolkningen med utlandsfödda.
– Samverkan mellan kommunen och Norsjöbygden är fantastiskt bra och bidrar till en god anda i bygden. Vi har haft ett gott samarbete med NIDS – de lokala idrottsföreningarnas eget samverkansorgan, våra företagarföreningar och lokala handlare. Vi ser även att samverkan mellan olika delar i bygden har börjat öka.
– Arbetet fortsätter och utvecklas vidare framöver. Bland annat har vi sökt medel för ett Leader-projekt för integrationsfrågor som ska starta 2021.