Samverkan är ett begrepp som är på mångas läppar idag. Synonymer till begreppet är bland annat ”stämma överens” och ”sammansvärja sig”, vilket kan förstås som att olika parter kommer samman och ingår överenskommelser i syfte att uppnå gemensamma mål. Att verka tillsammans, samverka.
I en allt mer globaliserad och centraliserad värld, där demokratiska strukturer flyttar längre bort från våra lokalsamhällen, är det inte konstigt att det föds ett ökat behov av samverkan. Samverkan mellan lokalsamhälle, kommun och region. Samverkan mellan olika myndigheter. Samverkan mellan den ideella, offentliga och privata sektorn. Samverkan mellan länder.
Ett övergripande fokus i projektet Service i samverkan har varit just att utveckla hållbara modeller och tillvägagångssätt för samverkan mellan lokala grupper och det offentliga kring planeringen av service i de deltagande kommunerna.
I Skellefteå har frågor kring samverkan utgjort ett särskilt centralt inslag i arbetet, där man även har mejslat fram en modell för hur en förbättrad samverkan skulle kunna se ut. Att samverkan har getts så mycket fokus i just Skellefteå har två skäl. Dels är Skellefteå en stor kommun, vilket medför utmaningar när det kommer till samarbete och kommunikation mellan organisationens olika delar samt mellan kommunen och lokala grupper.
Utöver detta så sammanföll starten för Service i samverkan tidsmässigt med kommunens arbete inför etableringen av Northvolts gigafabrik för produktion av litiumjonbatterier. Företagets etablering kommer att öka kommunens befolkning med cirka 10 000 personer och skapa behov av ytterligare service, fler bostäder och skolor samt utvecklad infrastruktur. Denna förändring ställer givetvis stora krav på kommunala processer och rutiner samt på politikers och tjänstemäns förmåga till intern och extern samverkan.
Samverkansplattform
I Skellefteå har projektet resulterat i ett förslag till en strategi för en samverkansplattform. Strategin presenterades som ett förslag till kommunfullmäktige som ett av de främsta prioriteringsområdena för den fördjupade översiktsplanen 2020–2021 och kommer vara en beståndsdel när kommunen planerar sitt fortsatta arbete. Därtill fick samverkansplattformen stor spridning på andra håll, bland annat i grannkommunen Norsjö.
Här beskrivs de centrala delarna av samverkansplattformens process, aktiviteter och aktörer:
Medborgardialog
Grunden i samverkansplattformen är möten och medborgardialog med den första nivån och genomförs med World café-metoden, som är ett inkluderande, öppet och inspirerande arbetssätt att skapa konstruktiv dialog kring olika frågor. Temat för medborgardialog i Skellefteå har varit kopplat till service med utgångspunkt i frågan: Vad har ni för servicebehov? Men även andra kraftfulla frågor kan med fördel utforskas med dialogmetoden.
Samverkansråd
Arrangör för den kontinuerliga medborgardialogen är ett samverkansråd. Samverkansrådet är den drivande parten och utgör länken mellan den första nivån och den kommunala organisationen. Skörden från medborgardialogen sammanställs, presenteras och diskuteras i samverkansrådet och återkopplas även tillbaka till den första nivån. Första nivån definierar vi som de lokala utvecklingsgrupperna och civilsamhällets aktörer. I samverkansrådet kan följande aktörer vara representerade:
- Ideell sektor: Lokala utvecklingsgrupper, byalag och föreningar, Hela Sverige ska levas regionala avdelning.
- Offentlig sektor: Kommunstyrelsens ordförande, landsbygdsutvecklare vid kommunen, representation från kommunens näringslivskontor & fritidskontor.
- Privat sektor: Företagarföreningar och lokala företagare.
Samverkansarbetsgrupp inom kommunen
Samverkansrådet tar frågan vidare till en samverkansarbetsgrupp inom kommunen, vilken består av representation från alla förvaltningar samt kommunledningen. Samverkansarbetsgruppen identifierar vilken instans som äger, och bör ta emot, frågorna som har kommit upp. Samverkansgruppen presenterar den samlade informationen till frågans ägare som då tar vid och ansvarar för det fortsatta arbetet med frågan. Ägare av frågor kan exempelvis vara kommunförvaltningar, regionen, en myndighet, företagarföreningar, kyrkan, en organisation, ett byalag och finansiärer.
Samverkansarbetsgruppen identifierar även vilka partners som eventuellt kan behöva inkluderas i det långsiktiga arbetet. Partners kan exempelvis vara Sveriges Kommuner och Regioner, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Leader, Coompanion, Tillväxtverket och Polisen.
Genom att inrätta ett samverkansråd, som kan driva medborgardialog på ett kontinuerligt och organiserat sätt, samt förankra olika frågor hos kommunen, kan vi skapa den länk som behövs för att lokala grupper och den kommunala organisationen ska kunna mötas. Genom att bygga demokrati nerifrån och upp, skapar vi de bästa förutsättningarna för en framgångsrik samverkan!
Läs mer
- Skellefteåmodellens spridning till Norsjö.
- Processledaren Martine Westerlunds tankar om arbetet i Skellefteå och Norsjö.
