Samverkan i en komplex värld

Skelleftea-fr-broschyr

Skellefteå

Samverkan är ett begrepp som är på mångas läppar idag. Synonymer till begreppet är bland annat ”stämma överens” och ”sammansvärja sig”, vilket kan förstås som att olika parter kommer samman och ingår överenskommelser i syfte att uppnå gemensamma mål. Att verka tillsammans, samverka.

I en allt mer globaliserad och centraliserad värld, där demokratiska strukturer flyttar längre bort från våra lokalsamhällen, är det inte konstigt att det föds ett ökat behov av samverkan. Samverkan mellan lokalsamhälle, kommun och region. Samverkan mellan olika myndigheter. Samverkan mellan den ideella, offentliga och privata sektorn. Samverkan mellan länder.

Ett övergripande fokus i projektet Service i samverkan har varit just att utveckla hållbara modeller och tillvägagångssätt för samverkan mellan lokala grupper och det offentliga kring planeringen av service i de deltagande kommunerna.

I Skellefteå har frågor kring samverkan utgjort ett särskilt centralt inslag i arbetet, där man även har mejslat fram en modell för hur en förbättrad samverkan skulle kunna se ut. Att samverkan har getts så mycket fokus i just Skellefteå har två skäl. Dels är Skellefteå en stor kommun, vilket medför utmaningar när det kommer till samarbete och kommunikation mellan organisationens olika delar samt mellan kommunen och lokala grupper.

Utöver detta så sammanföll starten för Service i samverkan tidsmässigt med kommunens arbete inför etableringen av Northvolts gigafabrik för produktion av litiumjonbatterier. Företagets etablering kommer att öka kommunens befolkning med cirka 10 000 personer och skapa behov av ytterligare service, fler bostäder och skolor samt utvecklad infrastruktur. Denna förändring ställer givetvis stora krav på kommunala processer och rutiner samt på politikers och tjänstemäns förmåga till intern och extern samverkan.

Samverkansplattform

I Skellefteå har projektet resulterat i ett förslag till en strategi för en samverkansplattform. Strategin presenterades som ett förslag till kommunfullmäktige som ett av de främsta prioriteringsområdena för den fördjupade översiktsplanen 2020–2021 och kommer vara en beståndsdel när kommunen planerar sitt fortsatta arbete. Därtill fick samverkansplattformen stor spridning på andra håll, bland annat i grannkommunen Norsjö.

Här beskrivs de centrala delarna av samverkansplattformens process, aktiviteter och aktörer:

Medborgardialog

Grunden i samverkansplattformen är möten och medborgardialog med den första nivån och genomförs med World café-metoden, som är ett inkluderande, öppet och inspirerande arbetssätt att skapa konstruktiv dialog kring olika frågor. Temat för medborgardialog i Skellefteå har varit kopplat till service med utgångspunkt i frågan: Vad har ni för servicebehov? Men även andra kraftfulla frågor kan med fördel utforskas med dialogmetoden.

Samverkansråd

Arrangör för den kontinuerliga medborgardialogen är ett samverkansråd. Samverkansrådet är den drivande parten och utgör länken mellan den första nivån och den kommunala organisationen. Skörden från medborgardialogen sammanställs, presenteras och diskuteras i samverkansrådet och återkopplas även tillbaka till den första nivån. Första nivån definierar vi som de lokala utvecklingsgrupperna och civilsamhällets aktörer. I samverkansrådet kan följande aktörer vara representerade:

  • Ideell sektor: Lokala utvecklingsgrupper, byalag och föreningar, Hela Sverige ska levas regionala avdelning.
  • Offentlig sektor: Kommunstyrelsens ordförande, landsbygdsutvecklare vid kommunen, representation från kommunens näringslivskontor & fritidskontor.
  • Privat sektor: Företagarföreningar och lokala företagare.

Samverkansmodell Skellefteå

Samverkansarbetsgrupp inom kommunen

Samverkansrådet tar frågan vidare till en samverkansarbetsgrupp inom kommunen, vilken består av representation från alla förvaltningar samt kommunledningen. Samverkansarbetsgruppen identifierar vilken instans som äger, och bör ta emot, frågorna som har kommit upp. Samverkansgruppen presenterar den samlade informationen till frågans ägare som då tar vid och ansvarar för det fortsatta arbetet med frågan. Ägare av frågor kan exempelvis vara​ kommunförvaltningar, regionen, en myndighet, företagarföreningar, kyrkan, en organisation, ett byalag och finansiärer.

Samverkansarbetsgruppen identifierar även vilka partners som eventuellt kan behöva inkluderas i det långsiktiga arbetet. Partners kan exempelvis vara Sveriges Kommuner och Regioner, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Leader, Coompanion, Tillväxtverket och Polisen.

Samverkansmodell Skellefteå

Samverkansmodell Skellefteå

Genom att inrätta ett samverkansråd, som kan driva medborgardialog på ett kontinuerligt och organiserat sätt, samt förankra olika frågor hos kommunen, kan vi skapa den länk som behövs för att lokala grupper och den kommunala organisationen ska kunna mötas. Genom att bygga demokrati nerifrån och upp, skapar vi de bästa förutsättningarna för en framgångsrik samverkan!

Läs mer

Tips

  • Jobba så brett som möjligt med den första nivån och inkludera många grupper och perspektiv. Försök att hitta och samverka med ”lokalsamhällets hjärta”.
  • Kom ihåg att lokalsamhällena är experter på sina egna behov!
  • Behovet av utvecklade former för dialog och samverkan är något centralt för en stor kommun. Avsätt tid, resurser och fokus för detta viktiga arbete.
  • Ge inte upp! Alla resultat, även om de förefaller mindre positiva, utgör grunden för nya lärdomar.

Detta har vi gjort

VAR? I hela kommunen.

NÄR? Under hela projektets gång.

VEM? Skellefteå byautvecklingsråd och andra lokala grupper, Skellefteå kommun samt processledare från Hela Sverige ska leva.

VAD? Ett förslag till en strategi för en samverkansplattform mellan den första nivån och den kommunala organisationen.

HUR? Genom möten och medborgardialog med den första nivån.

VARFÖR? För att bemöta behovet av utvecklande medborgardialog och stärka demokratiska processer.

VETA MER? Kontakta Hela Sveriges länsavdelning i Västerbotten.

Fakta

Skellefteå

Folkmängd (2019, SCB): 72 589.

Befolkningsförändring 2000–2019 (SCB): − 411.

Landareal (2019, SCB): 6 802,34 km2.

Andel bebyggd mark av kommunens yta (2015, SCB): 2,4 %.

Invånare per km2 (2019, SCB): 10,7.

Andel av befolkningen som bor utanför tätort (2018, SCB): 18,4 %.

Befolkningens medelålder (2019, SCB): 43,6 år.

Antal föreningar i kommunens föreningsregister: ca 850.

Andel av befolkningen (+16 år) som bor och arbetar i kommunen (2018, SCB): 46,2 %.

Medelårsinkomst (SCB, 2018): 302 628 kr.

Antal arbetsställen (platser där företag bedriver verksamhet) (SCB, 2019): 11 759.

Antal företag (SCB, 2018): 3 707.

Andel av befolkningen som har arbete (2018, SCB): 83,1 %.

Genomsnittlig köpeskilling permanentbostad (SCB, 2019): 1 715 tkr.

Skelleftea-fr-broschyr
Scroll to Top