Dialog

För att ett dialogmöte ska ge önskat resultat bör alla deltagare vara införstådda om vad dialogformen innebär. De flesta av oss är vana att tänka ensamma och debattera för våra åsikter och ståndpunkter. Debatten är på så vis ett kraftfullt sätt att föra fram sin synpunkt, men har stora begränsningar när det gäller att komma fram till en gemensam lösning. Främst på grund av det inneboende antingen eller-tänkandet med fokus på att styra resultatet och nå ett snabbt avslut i samtalet. Att vinna är då viktigare än att enas. Använd gärna hela eller delar av checklistan i början av mötet för att lyfta vikten av mötesprinciperna.

Med fokus på samsyn

I en dialog ligger fokus på att nå en samsyn. Utrymme skapas för att alla perspektiv ska kunna dryftas och sedan sammanfogas till en helhetssyn. Här kan den samlade erfarenheten och kunskapen resultera i nya insikter som ingen av individerna ensam hade kunnat nå. Dialog är ett effektivt sätt att nå nya lösningar. Men dialogen är en utmanande samtalsform som kräver kunskap och impulskontroll.

Självförsvar och förutfattade meningar sitter i ryggmärgen

När dialogen används som verktyg så är deltagarna uppmärksamma på sina egna reaktioner. Att ha distans till det egna perspektivet och synsättet är en nyckel i dialogen. Då kan deltagarna verkligen lyssna på varandra och få en förståelse för en rad bakomliggande orsaker, antaganden och synpunkter hos de andra deltagarna. Samtalet blir en reflekterande dialog med möjlighet till utbyte av tankar, erfarenheter och idéer.

Fyra förutsättningar för en god dialog

Den reflekterande dialogens insikter ger utrymme till ett verkligt samtal där helt nya möjligheter identifieras. Fyra grundläggande färdigheter behövs för att kunna få de positiva effekterna från dialogen:

1. Lyssna

• Släpp den egna inre dialogen och lyssna förbehållslöst. Det innebär inte att den egna åsikten ska elimineras, bara att den får vila under lyssnandet.
• Analysera de egna reaktionerna – det mesta är reaktioner från den egna minnesbanken, inte nya svar på aktuella frågor.
• Undvik förhastade slutsatser. Lyssna klart och analysera fakta.
• Istället för att leta bevis som bekräftar den egna åsikten – fokusera på att hitta källan till utmaningen, i dig själv och i andra.
• Undvik att projicera åsikter på andra. Förvräng inte det som sägs.

2. Respektera

• Identifiera de andra deltagarnas kunskaper och erfarenheter. Vad kan du lära av dem?
• Utgå från att det finns en samstämmighet. Det handlar inte om att ha rätt eller fel – det handlar om att utforska nya möjligheter tillsammans. Individen ser delar, i gruppen ser vi helheten.
• Polariseringar kommer att uppstå. Det är en naturlig del i dialogprocessen. Acceptera att det sker.
• Dialog kräver utrymme för ifrågasättande. Ge stöd till de infallsvinklar som utmanar, de måste få plats i det större sammanhanget, annars kommer de att utgöra hinder i det fortsatta arbetet.

3. Släpp förutfattade meningar

• Acceptera en spänd situation. Stundtals kommer anspänningar uppstå. Om gruppen kan se förbi det utan kraftiga reaktioner, så lyfts gruppens förmåga till dialog ytterligare.
• Låt dig bli förvånad. Erkänn, uppmärksamma och tag tillvara nya insikter och kunskaper.
• Kärnan i utmaningen är själva frågan. En bra fråga skapar utrymme för att söka nya möjligheter. Undvik fokus på snabb lösning och se vad som kommer fram i samtalet.

4. Tala med äkthet

• Vad är det gemensamma målet? Vad behöver uttryckas för att komma närmare målet?
• Att ärligt reflektera över egna och andras tankar och reaktioner är viktigt. Tankar och känslor som uttrycks genuint utan att förvrängas är lättare att ta in för de andra deltagarna. Våga vara ”sann” mot dig själv.
• Tillåt tystnad. Det kommer uppstå tillfällen då samtalet tystnar en stund. Det är en naturlig följd av reflekterande.