”Samverkan är roten till allt”

Anders Bengtson, utvecklingsstrateg Motala kommun.
Anders Bengtson, utvecklingsstrateg Motala kommun.

Anders Bengtson, utvecklingsstrateg Motala kommun.

Anders är utvecklingsstrateg för näringslivs- och landsbygdsfrågor i Motala kommun. Anders är bosatt i centrala Motala, men har hjärtat i Grytgöl i Finspångs kommun.

Hej Anders, vad betyder service och samverkan för dig?

– Service är ett brett begrepp som rymmer många olika saker. Även en samverkansplattform är en form av service för hur vi kan kommunicera med varandra. Sedan har vi de olika indelningarna i offentlig, kommunal, kommersiell service osv. Oavsett vilken form av service vi talar om, så är samverkan roten till allt. Mitt sätt att se på service och samverkan hänger ihop med tankarna bakom Leader, alltså att det handlar om en samverkan mellan tre parter – ideell, offentlig och privat, där ingen sektor klarar sig själv, utan vi måste hitta samverkanslösningar för att kunna skapa utveckling i landsbygdsområden.

Vilka styrkor och utmaningar finns idag i er kommun gällande service och samverkan?

– En utmaning vi har är att vi fortfarande ligger efter med fiberutbyggnaden i kommunen. Vi har arrangerat en landsbygdsdialog på temat där vi tillsammans undersöker hur vi kan få fart på detta. I Motala har vi en perifer landsbygd, där ingen privat aktör är enskilt intresserad av utbyggnad, utan vi måste hitta en samverkanslösning. En annan utmaning är att kollektivtrafik riskerar att dras in, men där är det regionen som kommer avgöra hur det blir.

– Ett jättespännande projekt vi håller på med är hur vi kan öka invånarantalet i kommunen, då särskilt på landsbygden. Här håller vi på att genomföra en inventering över tomma hus, vilket förhoppningsvis gör att vi kan få fram nya bostäder. Detta projekt sker i samverkan mellan lokala utvecklingsgrupper, lantmäteriet och kommunen. En annan spännande sak vi arbetar med är livsmedelsförsörjningen, där vi i Godegård har skapat en unik trepartslösning mellan kommunens bostadsbolag, kommunen och ICA-handlaren i grannbyn, som levererar beställda matkassar till Godegård. Dessa projekt tycker jag visar på styrkan att vi kan tänka nytt och hitta andra vägar.

Vad har gjorts i Motala genom projektet, hur och av vilka?

– Projektet har haft stora resultat i Motala kommun, till stor del tack vara en mycket professionell processledare från Hela Sverige sak leva och att olika aktörer har haft viljan och engagemanget att mötas och samarbeta.

– I Motala har vi skapat en egen plattformslösning för samverkan. När jag började mitt uppdrag 2013 så var kommunbygderådet under nedläggning, på initiativ av lokala utvecklingsgrupper. De lokala grupperna tyckte helt enkelt att engagemanget i kommunbygderådet tog för mycket kraft från det lokala arbetet. De tyckte också att de redan hade flera direkta vägar in i kommunen där de kunde få kontakt och att kommunbygderådet inte fyllde en funktion. Skulle vi ha haft kvar det, hade det ändå bara varit en mindre grupp personer – alltså de engagerade eldsjälarna – som skulle ha varit aktiva och styrande. Därför var plattformen inte heller särskilt demokratisk. För att ett kommunbygderåd ska fungera som det är tänkt, krävs att många är engagerade för att kunna behandla frågor och få till en demokratisk dialogprocess.

– Men att kommunbygderådet lades ner, betyder inte att vi inte har en samverkansplattform. De är bara så att vår plattform ser ut på ett lite annorlunda sätt. Bland annat så bygger vår plattform på att vi har börjat med tematiska landsbygdsdialoger, som kom upp som ett initiativ av de lokala grupperna. Dessa dialoger arrangeras av kommunen genom min roll som Utvecklingsstrateg, och där vi tar upp olika teman, som exempelvis bostäder, fiber, kollektivtrafik osv. Dessa dialoger är öppna för alla, där vi oftast har med några personer med expertis och fackkunskap om ämnet i fråga.

– En annan sak som vi har åstadkommit genom projektet är en parlamentarisk politikergrupp för landsbygdsfrågor. Denna grupp representerar alltså samtliga partier och följer allt landsbygdsarbete. Personerna som ingår har själva valt att vara med i gruppen då de är intresserade av landsbygden. Därför är de också väldigt engagerade och tar del i arbetet utan att jag behöver driva på.

Vad är enligt dig er främsta framgång i projektet?

– Det är helt klart samverkansplattformen för landsbygdsutveckling som vi har åtagit oss att arbeta efter och som ska hålla ihop land och stad. En annan sak är att vi har skapat den parlamentariska politikergruppen för landsbygdsfrågor. Vi har också tagit en ny inriktning genom landsbygdsprogrammet, vilket är en stor framgång. En annan viktig framgång har varit att projektet har väckt utvecklingsgrupperna runt om i kommunen. Genom projektets initiativ har vi fått ny kraft. I mötena med lokala grupper har vi verkligen haft ambitionen att mötas på ett konstruktivt sätt utan konflikter. Vi har gjort analyser av kommunens olika delområden och haft som utgångspunkt i mötena. I samtalen har vi frågat – Vad vill ni?  Vad kan ni göra själva?  Vad kan kommunen bidra med? Vad är realistiskt? Hur kan vi samarbeta? Osv.

Hur ser arbetet ut med service och lokal utveckling framöver?

– Överst på agendan är lanseringen av den nya Översiktsplanen, där delarna om service och landsbygd har tagits fram genom projektet. Därtill ska vi fortsätta arbetet med att utveckla servicepunkter runt om i kommunen. Bland annat genom vår ambulerande servicepunkt på bokbussen. Här är tanken att politiker och tjänstemän att kunna följa med på bussen och träffa medborgare på plats i de olika byarna.

Vilka är de viktigaste lärdomarna som du skulle vilja förmedla till andra som funderar på att förverkliga en liknande idé?

  • Alla vi som arbetar inom offentlig sektor måste bli mycket mer lyhörda. Vi måste närma oss byarnas utvecklingsgrupper och förlägga möten där de är. Så fort vi får en inbjudan ska vi åka dit. Även om det så bara är en syjunta som inviger sin virkningsstuga – vi ska dit. Vi måste visa intresse. Vi måste bli synliga. Vi måste ta vara på det engagemang som finns på landsbygderna. Vad är det de egentligen vill? I de allra flesta fall har landsbygdsborna inte orimliga krav. Även om det de önskar kanske inte går just nu, kanske det finns möjligheter i ett senare skede. Det är så lätt att ge upp. Kan vi lyssna på varandra?  Kan vi tänka kreativt och hitta andra vägar? Kan vi kanalisera engagemang så att olika sektorer möts och genom samverkan hitta nya vägar?
  • Det kommer alltid finnas besparingskrav och neddragningar. Vi måste kunna förhålla oss till detta utan att dialogen med landsbygden dör. Det värsta vi kan göra är att stänga ner en skola utan att ha kommunicerat med de som bor i bygden. Vi måste också kunna tänka i nya banor. Här i Motala kommun har vi alldeles nyligen återöppnat en landsbygdsskola, vilket är mycket ovanligt. Varför ska det vara så att vi stänger ner landsbygdsskolan istället för skolan i stan? Varför skulle vi inte kunna skjutsa barn åt andra hållet? Det finns säkert många föräldrar som hellre skulle ha sitt barn i en mindre, naturnära skola. Vi behöver vända på planeringsperspektivet, helt enkelt.
  • Vi måste också ta vara på landsbygdsbornas särskilda kraft. Dessa människor är ofta så stimulerande att tala med och har så olika kompetenser. De har också något som storstadsbor saknar. Jag tror att det handlar om att de är stolta över sin bygd och att det finns ett aktivt och levande medborgarskap. Vi behöver bejaka denna stolthet och det engagemang som människor uppvisar för sina hembygder.

Motala kommuns samverkansplattform för landsbygdsutveckling i 12 punkter

Motala kommun har under åren 2019 och 2020, i samverkan med det riksomfattande projektet ”Service i samverkan”, utarbetat en plattform för hur dialogen mellan kommunen och landsbygden skall utvecklas. Nedan beskrivs de aktiviteter och arenor som etablerats.

  1. Motala kommuns utvecklingsstrateg, med fokus på landsbygdsfrågorna, skall ha en tät dialog med de lokala utvecklingsgrupperna, företagen och föreningar på landsbygden. Minst tre stormöten per år, förlagda antingen till kommunhuset eller i någon av de mindre orterna, skall arrangeras med fokus på lägesrapporter, kommunal information samt allmän dialog. Utvecklingsstrategen har med andra ord en tydlig roll som ”En dörr in – Landsbygd”.
  2. Den parlamentariska arbetsgruppen med en politiker från varje enskilt parti i fullmäktige permanentas och väljs för varje mandatperiod. Gruppens syfte är att följa arbetet med landsbygdsfrågorna och vara en garant för att förankringen i de politiska partierna blir grundlig.
  3. Tematiska landsbygdsdialoger skall genomföras, på kommunens eller på landsbygdens initiativ. Dialogerna skall förberedas, den politiska arbetsgruppen skall deltaga och ”rätt” tjänstepersoner från kommunen och/eller regionen/Länsstyrelsen skall bjudas in.
  4. De så kallade servicepunkterna (Finns idag i ICA Fornåsa) skall utvecklas och i möjligaste mån bemannas med vissa tidsintervall av politiker och tjänstepersoner. Förhoppningen är att ytterligare servicepunkter kan inrättas.
  5. Bokbussen har utvecklats till en rullande servicepunkt för landsbygden och bostadsområdena kring Motala tätort. Den har samma service som en ordinarie Servicepunkt, men agerar alltså mobilt.
  6. Motala kommun skall stimulera företag, föreningar och lokala utvecklingsgrupper att nyttja de möjligheter till projektstöd som Leaderområdena kan erbjuda.
  7. Motala kommun skall informera om de forum och den kompetensutveckling som erbjuds kring landsbygdsutveckling.
  8. Motala kommun skall tillsammans med Tillväxt Motala stötta och underlätta för landsbygdens företag och föreningar med exempelvis företagsexpansion eller utveckling av de vanligt förekommande kulturarrangemangen på landsbygden.
  9. Motala kommun skall förlägga minst ett fullmäktigemöte per år i någon av de mindre tätorterna.
  10. Motala kommun skall alltid hörsamma inbjudningar från landsbygdens organisationer att närvara vid möten eller arrangemang som det bjuds in till.
  11. Alla beslut som på ett eller annat sätt kan påverka landsbygden och de boende på landsbygden skall i god tid kommuniceras i en öppen dialog.
  12. Företag och föreningar skall erbjudas s k ”Rivstartsmöten” när de står inför en större förändring, expansion eller nyetablering. Detta gäller även vid tillfällen när ett arrangemang skall initieras och planeras.
Läs mer
Scroll to Top