”Service är lokalt anpassade lösningar för lokala behov”

Bertil Degerlund, processledare i Arvidsjaur.
Bertil Degerlund, processledare i Arvidsjaur.

Bertil Degerlund, processledare i Arvidsjaur.

Bertil har en lång erfarenhet av landsbygdsfrågor i olika former, såväl på lokal nivå som läns- och riksövergripande. Bland annat var han med och startade Råek ekonomiska förening, en nätverksorganisation som sedan 1999 arbetar med utvecklingsfrågor i Råne älvdal med säte i Gunnarsbyns församling. Inför uppstarten av Service i samverkan ingick han i en projektgrupp som tog fram projektets förstudie. Han har under flertalet år arbetat för Hela Sverige ska levas länsavdelning i Norrbotten. Under Service i samverkans operativa fas har Bertil varit processledare i Arvidsjaur.

Syftet med projektets arbete i Arvidsjaur har varit att bygga en god lokal samverkan mellan lokala aktörer över flera nivåer, de som bor och verkar i bygden, kommun och lokala arbetsgrupper. Projektet har även omfattat att hitta och initiera nya servicelösningar i kommunen, bland annat i Moskosel där en ekonomisk förening har startat och en servicepunkt nu är i drift. Arbetet i Arvidsjaur har skett i nära samverkan mellan kommunen, lokala arbetsgrupper och de som bor och verkar i bygderna.

Hej Bertil, vad betyder lokal service för dig?

– Service är lokalt anpassade lösningar för lokala behov. Framtagna genom samverkan, där de som samverkar tar ansvar för det resultat man ska nå. Och att de som bor i lokalsamhällen/bygder har rättvisa förutsättningar att bo, verka och leva där. Små kommuner med hög skatt har den sämsta servicen, inte minst i byarna.

– Rent konkret kan det vara skola/förskola, äldrevård, post – den nödvändiga servicen som behövs för att få vardagen att fungera.

– Ny teknik kan vara en bra resurs i sammanhanget. Digitala lanthandelslösningar sprider sig över landet och det är bra i många sammanhang. Det kan ge lanthandeln bättre förutsättningar och medborgarna skäliga avstånd till basal service som t ex dagligvaror.

Vilka styrkor och utmaningar finns i er bygd?

– Engagemanget är en stor styrka i Arvidsjaur. Det finns en hel del starka grupper, som t ex bygdeföreningar och lokala företag, i kommunen. Inte minst Landsbygdsrådet, som har goda förutsättningar genom en bred representation från bygden. Även bland befolkningen i bygderna finns starkt intresse och vilja att arbeta för bra lösningar i sin by, som också då stärker hela kommunen.

– En utmaning är att det inte finns en riktig stark samlad plattform för landsbygdsfrågor. Landsbygdsrådet skulle kunna bli en bra plattform, om det finns en gemensam vilja både från lokala grupper, kommunledning och politiken. Det finns engagemang och politisk vilja, men vi har inte nått riktigt ända fram i samverkan mellan kommun och lokalsamhälle. Gemensamma satsningar över flera nivåer behövs.

Hur kan detta förbättras tycker du?

– Genom ett bättre samspel, en utvecklad struktur och effektivare nyttjande av resurser skulle mycket mer kunna åstadkommas. Får vi till en stabil plattform för landsbygdsfrågor i sin helhet, som involverar flera nivåer, så kan man säkra det långsiktiga arbetet. Jag har förslagit till kommunen att de skulle kunna bidra med en samordnare för utveckling av landsbygdsfrågor. Samordnaren skulle då kunna koordinera landsbygdsrådets verksamhet, stödja i ansökningsdjungeln, utveckla arbetet med lokala utvecklingsplaner, kommunprogram för landsbygden med mera. Då skulle samverkan och nyttjande av befintliga resurser förbättras avsevärt.

– En utvecklad plattform/struktur kring landsbygdsfrågor som till exempel inspirerar till lokala utvecklingsplaner i byar och bygder. Planerna skulle sen arbetas in i en kommunal strategi och landsbygdsprogram som formar gemensamma underlag och förslag kring hur man kan jobba på olika nivåer med t ex utvecklingsprojekt och servicelösningar i byar och bygder.

Berätta kort om den servicelösning/samverkansarbete som har genomförts i er bygd.

– I huvudsak har vi gjort tre saker: Vi har stärkt plattformen för samverkan, tagit första stegen till en lokal serviceplan och jobbat med servicepunkter.

– Tack vare att ett fungerande Landsbygdsråd finns sedan tidigare förutsättningarna för en bra samverkan mellan det lokala samhällets första nivå och kommunen mycket goda. Tillsammans med bygderådet har vi tagit fram mål och syften samt utvecklat arbetssättet kring serviceplanen. Genom samverkansplattformen har vi upprättat en handlingsplan för att ta fram en lokal serviceplan.

– Vi har även jobbat med de tre servicepunkterna och servicelösningarna i kommunen. I Moskosel bildades en ekonomisk förening som köpte en fastighet som numera inrymmer en servicepunkt. Nu är verksamheten i full gång och under sommaren flyttas huset till en strategiskt bättre plats. Servicepunkten kommer bland annat att innehålla en digital lanthandel, paketutlämning och café.

– I Glommersträsk finns en servicepunkt i anslutning till den lokala lanthandeln. Ett aktiebolag som ägs av lokalsamhället sköter driften. De har varit i gång länge och genomför egna utvecklingsprojekt i bygden. Även i Abborrträsk finns en servicepunkt i lanthandeln och även här drivs verksamheten genom ett gemensamt ägt aktiebolag. Bolaget är självgående och driver olika utvecklingsprojekt i byn. Genom projektet har de fått stöd för sin fortsatta utveckling.

Vad är enligt dig er främsta framgång i projektet?

– Att den lokala samverkan i kommunen har stärkts och utvecklats. Initierat/inspirerat och gett förslag på hur landsbygdsrådets roll kan utvecklas framåt.

– Moskosel servicepunkt är den som har blivit mest ”verkstad”. Där kommer mycket att hända som är konkret, synligt och till nytta för medborgarna. Det ger positiva signaler och inspirerar till fortsatt utvecklingsarbete. Det stärker känslan av att det finns möjligheter om man går ihop och samverkar.

Hur ser de ekonomiska förutsättningarna ut för att kunna fortsätta arbetet med service och lokal utveckling framöver?

– Projektet har gett goda resultat. Nu är utmaningen att hitta former för drift av Moskosels servicepunkt. En viss del av arbetet kan utföras ideellt men att förlita sig på långsiktig drift genom endast ideella krafter är inte ett hållbart scenario. Strukturen för resurser kan ske genom en lokal förening eller ett bolag. Kreativa lösningar och nya former för samverkan kan ge resurser som ger möjlighet att bemanna servicepunkten. Såväl kommunala uppdrag som kommersiella kan vara en del av lösningen. Ett gott exempel är Kosteröarna där kommunen ger lokalsamhället uppdrag, delegerar ansvar och samverkar.

Vilka visioner/planer/utmaningar finns – om fem år – om tio år – längre fram?

– I Moskosel tittar man på hur lokal hemtjänst, lokal barnomsorg, satsningar inom gröna näringar etc. skulle kunna drivas genom lokal samverkan. En annan vision är att utveckla platsbunden politik. Att samverkan för att lokala servicelösningar, tjänster och entreprenörskap blir hållbara alternativ.

Vilka är de viktigaste lärdomarna som du skulle vilja förmedla till andra som funderar på att förverkliga en liknande idé?

  • Hitta en fungerande arbetsform för samverkan över flera nivåer i samhället. En stark, inarbetad samverkansplattform med befogenheter och resurser säkerställer långsiktighet i arbetet.
  • Se till att inkludera lokalsamhället i hela processen. Lokalsamhället ska vara med och leda arbetet. Här är ärlig dialog och samverkan på riktigt grundläggande. Samverkan ska ske ”på riktigt” och de som medverkar ska förstå att nu har vi uppdraget att tänka, planera och verka.
  • Låt starka, drivande krafter och eldsjälar komma fram. Personligt engagemang kan ge avgörande effekter. Starka personer inspirerar andra genom att få saker att hända. Deras driv hjälper till att bygga samverkanskultur, atmosfär och kreativ stämning.
  • Ge praktiskt stöd åt lokala arbetsgrupper att ta fram utvecklingsplaner och hjälp med att eventuellt söka finansiering för projekt. Formalia och byråkrati kan vara ett stort hinder för den ovane.
  • Lokala servicelösningar och servicepunkter kan inte drivas med endast ideella krafter. Se till att det finns resurser så att de som driver verksamheten kan jobba avlönat.
  • Se de lokala kommersiella initiativen som en resurs och ge dem stöd. När företag arbetar med utmaningar där de har sitt säte, skapas genomtänkta och starka resultat och lösningar. Som exempel Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman, som numera är världsledande på digitala lösningar för vård och hälsa i glesbygd.
Läs mer
Scroll to Top