Storytelling

Storytelling i grupp

Att lära av berättelser

Att förmedla information genom berättande (storytelling) är ett av de äldsta sätten att dela kunskap. Berättelser presenterar utmaningar och insikter i ett sammanhang. Med hjälp av berättelsens inramning kan komplexa frågeställningar åskådliggöras på ett tillgängligt vis. Berättelserna kan komma från framgångsrika projekt och från de där det har funnits utmaningar, i båda fall med värdefulla kunskaper och lärdomar att förmedla till lokala grupper och samhällen.

Att ta del av berättelser som bygger på andras erfarenheter är ett snabbt och effektivt sätt att få nya insikter till de egna projekten. Metoden tar tillvara gruppens olika perspektiv och breddar därigenom bilden. En gemensam analys – skörd – av berättelsen, kan peka på lämpliga fokusområden för utveckling och belysa potentiella hinder.

Lärande genom berättelser kan användas på många sätt och för en mängd syften. Det är en flexibel metod som kan användas av små och stora grupper. Ett gemensamt skördande ger insikt i hur de andra individerna i gruppen gör sin analys.

För nya grupper ger berättelser och efterföljande skörd en gemensam förståelse för gruppen som helhet, såväl som för de enskilda individerna i gruppen. Processen är därför en bra startpunkt för samverkan.

Vid utveckling och implementering av nya arbetsområden kan metodiken användas för att få ett bredare sammanhang och för att identifiera i vilka riktningar det nya området kan utvecklas.

För att kunna göra ett bra skördande av insikter från berättelsen krävs ett gott lyssnande. Deltagarna får tillfälle att praktisera ett aktivt lyssnande och öva sin analysförmåga.

Är gruppen stor så kan den med fördel delas in i flera mindre grupper. Varje delgrupp får en berättelse som berör någon av aspekterna i en fråga. Efter skörd i smågrupperna delas skörden i den stora gruppen. Eventuellt kan en andra skörd i den stora gruppen göras från utvalda berättelser.

Flöde för processen

Inramning och introduktion:

Välkomna deltagarna och presentera berättarna. Förklara de olika frågor och teman som är valda att användas för att skörda.

Berättandet:

Berättaren får tydlig tidsram så att berättandet kan avpassas till tiden. När det är fem minuter kvar ges signal att en avrundning bör ske.

Kollektiv skörd:

De deltagande lyssnarna redovisar vad de hört och vilka insikter de gjort. Berättaren sammanställer gruppens samlade skörd. Planera lika mycket tid för detta som för berättandet. Deltagarnas insikter kommer att ge nya tankar hos de andra. Ge därför lyssnarna möjlighet att fylla på med insikter efter varje redogörelse.

Återkoppling från berättarna:

Berättaren ges utrymme att reflektera över vilka nya insikter och tankar gruppens skörd gav.

Avslutning:

Berätta vad som kommer att hända med den uppsamlade skörden.

Tips: ge deltagarna uppdrag

För att bredda perspektiven kan utvalda deltagare få särskilda uppdrag när de lyssnar på samtalet. Till exempel:

  • Inkluderas på riktigt: Vad hörde du om de utmaningar som finns för kunna bli inkluderad på riktigt?
  • Engagemang och ansvar: Utifrån berättelsen – vad skapar lokalt engagemang och ansvarstagande?
  • Vilka nya steg: Utifrån det du hörde – vilka nya steg behöver vi som kommun/myndighet och civilsamhällesorganisation ta för bättre samverkan?
  • Användbart för dig: Vad är det viktigaste du lärde av berättelserna? Vad tar du med dig hem?

Förberedelser

Tid:

Avsätt tillräckligt med tid, minst 90 minuter behövs för att genomföra processen. Har deltagarna inte tagit del av metoden tidigare kan en kortare tid vara att föredra. När deltagarna är vana kan metoden användas under en halvdag eller heldag.

Berättelse:

Gör ett genomtänkt val av berättelse. Den ska vara relevant för syftet, ha tillräckligt med komplexitet och omfattning för att vara intressant. De bästa berättarna är de som har direkt koppling till det som berättas. Låt en eller flera personer berätta. Flera perspektiv av samma berättelse ger ökat djup och möjliggör fler insikter. Berättelsen behöver inte vara inövad eller finslipad. Processen kan hjälpa till att förädla den för framtida målgrupper.

Inbjudan:

Processen börjar redan i inbjudan. Var noga med hur du bjuder in och formulerar beskrivning av syfte. Genom att förmedla öppenhet och knyta an till känslor ger berättandet och skörden goda förutsättningar.

Att skörda:

Minst en person behövs till att sammanställa/skörda från varje frågeställning. Flera personer kan gärna skörda från samma tråd samtidigt.

Välja teman/frågor till skörd:

Fokus för skörden bör bestämmas tillsammans med gruppen. Ta tid för att gemensamt komma fram till vad ni vill få ut av processen och vad som är nästa steg i att ta till vara på lärdomarna från skörden. Möjliga frågor och teman att analysera och skörda kunskaper ur:

  • Narrativ: Personer och scener ur berättelsen. Även fakta, känslor och värderingar.
  • Process: Vilka upptäckter, insatser och processer innehöll berättelsen?
  • Avgörande tillfällen: När skedde genombrott, vad kan vi lära av det?
  • Tillämpning: Vad ur berättelsen kan tillämpas på våra frågor?
  • Uppväxling: Vad lär oss berättelsen om att skala upp förändring?
  • Frågeställningar: Vilka frågor ur berättelsen är relevanta för vår process?
  • Flow: Observera flödet i berättelsens utveckling: När följde händelser på varandra i ett gynnsamt flöde? När infann sig rätt personer upp på ett naturligt sätt?
  • Tema: Analysera perspektiv av ett tema, till exempel ”medskapande ledarskap”.
  • Principer: Vilka arbetssätt och komplexa levande system finns med i berättelsen?
  • Utmaningar: Vilka hinder och svårigheter övervanns och hur?
Fler metoder för skörd:

Vilka andra färdigheter finns i gruppen? Grafiskt uttryck, poesi, musik, mindmapping, konst etc. Låt deltagarna använda den metod som passar dem bäst.

Lokal och material
  • Ett rum som rymmer en stor cirkel, eller flera cirklar om flera berättelser ska delas samtidigt.
  • Anteckningsmaterial till lyssnarna.
  • Eventuell inspelningsutrustning.
Scroll to Top