Lokalekonomisk analys (LEA)

Lokalekonomisk analys LEA

Ett underlag för utveckling

I Ludvika har vi genom projektet Service i samverkan genomfört lokalekonomisk analys i två av kommunens bygder. Det finns lika många tillvägagångssätt att genomföra en LEA som det finns lokalsamhällen i landet, där arbetet alltid måste anpassas utefter de unika förhållandena. Likväl finns det gott om verktyg och inspiration att hämta ur olika källor. I Ludvika har vi främst utgått från den traditionella LEA-metoden, som har omarbetats under åren.

Vad innehåller en LEA?

En traditionell LEA bygger bland annat på ”hård statistik” från Statistiska centralbyrån, som vi kan köpa i ett färdigt paket för området. Denna statistik visar:

  • Demografiska aspekter av bygdens befolkning gällande ålder, befolkningsmängd, in-/utflyttning & befolkningstäthet.
  • Fastighetsbestånd, typ av fastigheter och antal obebodda fastigheter.
  • Hushållens totala köpkraft och en uppskattning av handelsbalansen mellan bygden och omvärlden (Alltså hur mycket pengar som kommer in i det avgränsade området, och hur mycket som läcker ut).
  • Antal arbetsställen, näringsgrenar och in-/utpendling.
  • En uppskattning av vilka varor och tjänster bygdens invånare spenderar sina inkomster på.
  • Socio-ekonomiska parametrar om inkomst och utbildning.
  • Regional omsättning, alltså den samlade försäljningen hos bygdens företag. 
  • Befintliga företag i bygden.

En LEA innehåller även en ”mjuk inventering” av bygdens resurser och bygger på lokal kännedom och eftersökningar i andra källor. Detta arbete är mer krävande, och det är därför bra om vi är flera. Exempelvis kan följande saker inventeras:

  • Lokala resurser i form av bygdens historia, kultur- och friluftsliv, föreningsverksamhet, barn- och ungdomsverksamhet, förskolor och skolor, vård och omsorg, humankapital/kunskap, industrier, naturtillgångar, naturreservat, ekosystem, turism, energi, infrastruktur, kollektivtrafik osv.
  • Analys av miljöaspekter och negativ inverkan inom exempelvis områdena energi, transport, livsmedel, bostäder samt goda exempel på hållbara lösningar inom områdena från omvärlden.
  • Omfattningen av kommunala skatter som lyfts från bygden samt återinvesteringsgraden av offentlig verksamhet i bygden.
  • I vilken utsträckning som offentliga aktörer upphandlar lokalt producerade varor och tjänster.

Genomförandet av en LEA omfattar dessutom ett kunskapsbyggande om lokalekonomisk teori och mobilisering av lokala grupper i bygden. Därtill skapar en LEA en form för dialog och samverkan med kommunen. Många gånger resulterar även genomförandet av en LEA i en lokal utvecklingsplan för bygden.

LEA-processen i två bygder i Ludvika kommun

I Ludvika har LEA-processerna utgått från den 8-stegsmodell som den traditionella LEA-metoden bygger på, men med vissa modifieringar. De olika stegen har inte alltid följt ordningen som beskrivs nedan. I vissa fall har vi fått hoppa ett över ett steg för att sedan komma tillbaka. Vissa saker som beskrivs har getts mer fokus och andra mindre. 

Steg 1 – Kom igång

  • Identifiera och ta kontakt med nyckelpersoner i bygden som kan driva arbetet. Forma en projektgrupp.
  • Utse eventuellt en processledare (I Ludvika har processledaren från Hela Sverige ska leva varit drivande i arbetet).
  • Sätt upp tidsramar för projektet och en struktur för hur möten ska gå till.
  • Bjud in en representant från kommunen i projektgruppen i ett tidigt skede och som kan vara med under hela resans gång.
  • Ta tid för inläsning av olika metoder och hämta inspiration och tips från andra genomförda LEO:r. Det sparar tid i ett senare skede och resulterar i en bättre LEA!
  • Tydliggör syftet med LEA:n inom arbetsgruppen.
  • Ringa in det geografiska området för LEA:n.
  • Informera lokalsamhället om vad som är på gång och bjud in fler som eventuellt vill vara med i arbetet.
  • Beställ statistik från SCB.

Steg 2 – Handelsbalans

  • Granska statistiken – Hur ska den förstås? Vad är intressant? Vilka kopplingar kan göras?
  • Beräkna lokal handelsbalans – Hur ser läckaget ut? Vi ska inte bli förvånade om vi upptäcker att omkring 4/5 av de pengar som kommer in i lokalsamhället på olika sätt läcker ut igen, vilket är ett vanligt resultat från andra lokalekonomiska analyser.  

Steg 3 – Resursinventering

  • Beskriv lokala resurser, till exempel naturtillgångar, infrastruktur, mänskliga kunskaper, föreningsliv, bygdens historia, service (offentlig, kommersiell och ideell), primärindustrier, ägarförhållanden av mark osv.
  • Komplettera eventuellt statistiken från SCB och resursinventeringen med annan information från exempelvis föreningar, kommunen och företag. Genomför enkäter och intervjuer med lokalbor, titta i andra rapporter och dokument.

Steg 4 – Grön LEA

  • Diskutera befintliga utmaningar kring bygdens strukturella klimat- och miljöpåverkan.
  • Vilka möjligheter finns för omställning och lokal ”grön tillväxt”?

Steg 5 – Delrapport

  • Summera arbetet i en delrapport som kan presenteras för bygden på ett tydligt och tilltalande sätt. Delrapporten brukar innehålla statistiken från SCB, handelsbalansen och det som vi hittills har funnit genom den mjuka inventeringen.

Steg 6 – Hjärnstorma för idéer

  • Bjud in bygden till workshop och presentera det projektgruppen har funnit hittills, alltså innehållet i delrapporten. 
  • Låt bygden ta in delrapportens innehåll. Den nyfunna förståelsen av läget väcker ofta känslor och frågor, låt detta få finnas. Under ett senare möte kan bygden återsamlas för att diskutera idéer för att ”täppa till läckorna”. Här är World Café-metoden utmärkt!
  • Stäm av bygdens idéer mot en ”grön checklista”.

Steg 7 – Vision och målbild

  • Skapa en kärnfull vision som alla i bygden kan känna igen sig i och vilken kan fungera som ”bygdens slagord”.
  • Ta fram tre konkreta mål att arbeta vidare med i praktiken. Målen bör adressera rotorsaker till bygdens problem. Det är också bra om målen kan stärka varandra. 
  • Gör en så kallad SWOT-analys, där vi diskuterar den samlade målbildens styrkor, svagheter, möjligheter och hot, med syftet att säkerställa att målen är väl valda.

Steg 8 – Slutrapport & handlingsplan

  • Ta fram en slutrapport och sprid i bygden, på hemsidor, inom kommunen, genom föredrag osv. Slutrapporten består av delrapporten tillsammans med visionen, alla utvecklingsförslag, andra slutsatser som har dragits samt de utvalda tre målen som vi ska arbeta vidare med. En slutrapport behöver inte vara en tryckt papperslunta, utan kan vara en hemsida, en film, en utställning eller en digital, nedladdningsbar pamflett.
  • Ta fram en handlingsplan utifrån den integrerade målbilden – Vad ska göras (konkret)? Vem ska göra det? Hur ska det göras?
  • Tillsätt arbetsgrupper att arbeta med handlingsplanen.
  • Integrera arbetet i kommunens processer och årshjul.

Lycka till!

Läs mer
  • Den traditionella LEA-metoden kan du läsa mer om hos Fria metoder.
  • Läs mer om arbetet i Ludvika.
Andra metoder att inspireras av:
Scroll to Top