Samverkan på riktigt

World Café by i Storuman

Storuman

I Storuman är den fysiska distansen mellan kommunens organisation och invånarna en utmaning. När projektet Service i samverkan startade, fanns det inte något påtagligt engagemang från byarna när det gällde arbetet med långsiktiga utvecklingsfrågor. Det fanns ingen samlande plattform för samverkan. Inte heller fanns det något register över byaföreningar eller någon kontinuerlig kontakt mellan kommunen och landsbygden. Det fanns heller inte någon serviceplan.

Projektet Service i samverkan var som klippt och skuret för Storumans behov och idag ser läget helt annorlunda ut! Mobilisering av lokala grupper och demokratisk dialog har genomsyrat projektet. Vid träffarna som processledaren har genomfört i byarna, så har det tydligt framkommit att lokalbefolkningens syn på service omfattar så mycket mer än vad som konventionellt brukar räknas in i begreppet. Det viktigaste för bygdens utveckling är väl fungerade mötesplatser, eftersom de erbjuder ett gemensamt, offentligt rum där människor kan träffas och utveckla idéer och arbetssätt tillsammans.

Demokrati från rot till topp

I Storumans kommun har projektet även resulterat i förverkligandet av en hållbar plattform för flernivåsamverkan i form av ett bygderåd. Man har valt att arbeta utefter ”Storumanmodellen”, som kännetecknas av djup demokrati som går från roten till toppen och där synsättet är att samverka ”på riktigt”. Bygderådet har tagit form genom ett flertal träffar i byarna där medborgarna i olika steg berättat vad de behöver för service och vad de själva kan göra för att bidra till att utvecklingen går framåt. Nästa steg var att politiker och tjänstemän medverkade ute i byarna för att tillsammans med lokalborna forma och föreslå hur bygderådet skulle vara organiserat och vad som skulle ingå i serviceplanen. Synpunkterna låg sedan till grund för utformandet av den kommunala serviceplanen, som tillsammans med bygderådet presenterades för kommunfullmäktige och antogs 2019.

I Storumans samverkansmodell ingår både representanter från byarna, kommunens tjänstemän, politiker och representation från olika nämnder beroende på vilka ärenden som ska behandlas. Deltagarna möts kring det ”runda bordet” på lika villkor med uppgift att utveckla, lösa problem, hitta lösningar och landsbygdssäkra besluten som senare ska tas av politikerna. Bygderådet fungerar som en samverkansplattform innan politiska beslut tas. Alla vinner på att diskutera lösningar inför olika problem och möjligheter som uppstår. Politiker känner trygghet i att besluten de tar är väl förankrade och bygdens bor känner att de har tillit och hjälp i sitt utvecklingsarbete. Bybor har också en ökad tillit till politiken och att en djup demokratisk metod fungerar, vilket leder till ett ökat engagemang och ansvar. Projekt, organisationer, nämnder med flera har i bygderådet en plattform att vända sig till för att nå ut till bygden och diskutera problem, möjligheter och framförallt utveckling på gles- och landsbygd.

Läs mer

Tips

  • Förtroende, kunskap, handlingskraft, tillit och samverkan är positiva framgångsfaktorer.
  • Sitt inte på ”höga hästar” och berätta hur man ska göra. Använd djupgående demokratiska metoder och samverka för att driva frågorna framåt.
  • Från bygdens håll är det viktigt att man engagerar sig i sin bygds utveckling, enas om riktlinjer och har mål med arbetet.
  • Planerna från kommunalt håll och från bygden ska vara landsbygds- och servicesäkrade.
  • För att skapa förändring och ett arbetssätt som sätter fokus på engagemang, ansvar och djup demokrati är det oerhört viktigt att man tar tillvara på den lokala kraften i olika utvecklings- och beslutsprocesser. Som politiker och tjänsteman i en kommun bör man se till att kommunicera med ”rotnivån” före beslut.

Detta har vi gjort

VAR? Hela Storumans kommun.

NÄR? Under hela projektets gång.

VEM? Representanter från byarna, kommunens tjänstemän, politiker och representation från olika nämnder samt processledare från Hela Sverige ska leva.

VAD? Mobilisering av den första nivån, skapandet av ett Bygderåd och framtagandet av en serviceplan.

HUR? Samtliga resultat har förverkligats genom ”Storumanmodellen”, som bygger på djup demokrati och samverkan på riktigt.

VARFÖR? För att förbättra samverkan mellan lokala grupper och kommunen, vilket i förlängningen skapar livskvalitet för Storumans invånare.

VETA MER? Kontakta Hela Sverige ska levas länsavdelning i Västerbotten.

Fakta

Storuman

Folkmängd (2019, SCB): 5 852.

Befolkningsförändring 2000–2019 (SCB): − 1 219.

Landareal (2019, SCB): 7 298,88 km2.

Andel bebyggd mark av kommunens yta (2015, SCB): 0,8 %.

Invånare per km2 (2019, SCB): 0,8.

Andel av befolkningen som bor utanför tätort (2018, SCB): 41,6 %.

Befolkningens medelålder (2019, SCB): 46,9 år.

Antal föreningar i kommunens föreningsregister: ca 130.

Andel av befolkningen (+16 år) som bor och arbetar i kommunen (2018, SCB): 41,8 %.

Medelårsinkomst (SCB, 2018): 268 933 kr.

Antal arbetsställen (platser där företag bedriver verksamhet) (SCB, 2019): 1 527.

Antal företag (SCB, 2018): 517.

Andel av befolkningen som har arbete (2018, SCB): 81,1 %.

Genomsnittlig köpeskilling permanentbostad (SCB, 2019): 706 tkr.

World Café by i Storuman
Rulla till toppen